Ansökan har lämnats in i enlighet med Registreringsvillkor gällande för toppdomänen .se (“Registreringsvillkoren”) och Förfaranderegler för alternativt tvistlösningsförfarande för domännamn i toppdomänen “.se” (“Förfarandereglerna”).

WIPO Arbitration and Mediation Center (“WIPO Center”) verifierade att Ansökan uppfyllde de formella kraven som återfinns i Registreringsvillkoren och Förfarandereglerna. I enlighet med paragraf 13 i Förfarandereglerna, meddelade WIPO Center formellt Innehavaren om Ansökan den 3 januari 2020. Innehavaren lämnade in ett Svar den 30 januari 2020.

WIPO Center utsåg Johan Sjöbeck som ensam Tvistlösare i detta ärende den 3 februari 2020. Tvistlösaren har lämnat in en Deklaration om Opartiskhet och Oavhängighet, vilket krävs för att WIPO Center ska kunna säkerställa att paragraf 1 i Förfarandereglerna är uppfylld.

4. Bakgrund

Sökanden äger Europeiska Union (”EU”) varumärket DAIBER (ord) med registreringsnummer 002359909, ansökningsdatum den 10 augusti år 2001 och registreringsdatum den 7 mars år 2003.

Innehavaren registrerade det omtvistade domännamnet <daiber.se> den 30 oktober år 2002.

5. Yrkanden

Sökanden yrkar att domännamnet <daiber.se> skall överföras till Sökanden. Innehavaren bestrider bifall till Sökandens yrkande att domännamnet <daiber.se> överförs till Sökanden.

6. Parterna har anfört

A. Sökanden

Sökanden är en av Europas ledande tillverkare av promotion- och arbetskläder. Sökandens verksamhet startade 1912 i Tyskland av Gustav Daiber, vars namn det familjeägda företaget alltjämt bär. Sökanden tillverkar och säljer bl.a. kläder och textilvaror under de egna varumärkena JAMES & NICHOLSON och MYRTLE BEACH.

Innehavaren av det omtvistade domännamnet <daiber.se> har fram till januari år 2019 varit Sökandens återförsäljare och enda grossist av Sökandens varor i Sverige. Registreringen av det omtvistade domännamnet gjordes av Innehavaren med Sökandens samtycke, i syfte och med gemensam avsikt att Innehavaren skulle använda det för att marknadsföra och sälja Sökandens varor i Sverige. Det omtvistade domännamnet har, med Sökandens samtycke, använts sedan år 2002 för att marknadsföra och sälja Sökandens textilvaror och kläder i Sverige. Affärsrelationen mellan Sökanden och Innehavaren upphörde dock i januari år 2019 och Innehavaren använder numera det omtvistade domännamnet i ond tro.

I egenskap av tidigare återförsäljare och ensam grossist i Sverige, är Innehavaren väl medveten om Sökanden, Sökandens verksamhet samt Sökandens registrerade näringskännetecken. Innehavaren var ensam styrelseledamot i aktiebolaget Daiber AB mellan åren 2002 och 2019. Innehavaren var även bolagsman i handelsbolaget Daiber Sverige HB fram till den 16 januari år 2019. Handelsbolaget var en del av Innehavarens grossistverksamhet och återförsäljning av Sökandens produkter i Sverige. Den svenska verksamheten i Daiber Sverige HB efterlämnade cirka EUR 350 000 i skulder till Sökanden. Sökanden har till styrkande av det ovan nämnda bifogat instruktioner till ett inkassobolag från den 14 januari år 2019. Sökanden kontaktade Innehavaren i maj år 2019 för att få det omtvistade domännamnet överfört eller i vart fall ompekat mot Sökandens tyska hemsida, för att kunder och andra i Sverige som letar efter Sökandens produkter ska hamna rätt. Innehavaren begärde EUR 20 000 i ersättning för det omtvistade domännamnet, vilket Sökanden accepterade under förutsättning att beloppet avräknades från Innehavarens skuld om EUR 350 000. Innehavaren krävde dock att skulden skulle avskrivas, vilket Sökanden icke kunde acceptera.

Parternas diskussion rörande ett eventuellt förvärv av det omtvistade domännamnet avslutades på grund av att Innehavaren begärt EUR 20 000 samt avskrivning av skulden. Sedan i vart fall november år 2019 har Innehavaren pekat det omtvistade domännamnet mot hemsidor innehållande pornografiska videoklipp. Sökanden kontaktade Innehavaren i november år 2019 rörande den pornografiska hemsida som det omtvistade domännamnet pekade mot. Innehavaren svarade att köpediskussionen rörande det omtvistade gett Innehavaren idén att tjäna pengar på att sälja de domännamn som Innehavaren samlat på sig. Innehavaren föreslog att Sökanden skulle få en lista med domännamn som skulle kunna vara av intresse för Sökanden. Innehavaren använder det omtvistade domännamnet som ett påtryckningsmedel för att få Sökanden att acceptera att betala för överföringen av domännamnet enligt det ovan nämnda

Det omtvistade domännamnet <daiber.se> är identiskt med Sökandens registrerade varumärke DAIBER. Innehavaren har ingen rätt eller berättigat intresse till det omtvistade domännamnet. Innehavarens användning av det omtvistade domännamnet är ägnat att ge intrycket att det föreligger ett samband med Sökanden. Det omtvistade domännamnet <daiber.se> registrerades av Innehavaren med Sökandens samtycke. Fortsatt användning av det omtvistade domännamnet för andra syften än att i Sverige marknadsföra och sälja Sökandens varor utgör användning i ond tro. Den aktuella användningen av domännamnet för att visa pornografiskt material framstår endast som ett påtryckningsmedel från Innehavarens sida, för att få Sökanden att acceptera att Innehavarens skulder skrivs av. Att kunder och andra som söker efter Sökandens produkter, som de fram till nyligen kunnat hitta via det omtvistade domännamnet <daiber.se>, istället exponeras för pornografi är givetvis stötande och skadar Sökanden och dennes varumärke DAIBER.

Sökanden kontaktade Innehavaren på nytt den 20 december år 2019 och uppmanade Innehavaren att frivilligt överföra det omtvistade domännamnet till Sökanden, men Innehavaren har ännu icke hörts av.

B. Innehavaren

Innehavaren har varit innehavare av det omtvistade domännamnet <daiber.se> sedan år 2002. Sökanden har försökt att ingå avtal med Innehavaren för att förvärva det omtvistade domännamnet men Sökandens avsikt har varit att lura Innehavaren. Sökanden försökte att överta det omtvistade domännamnet utan att erlägga ersättning. Någon överenskommelse om att en fiktiv skuld skulle innefattas i det överenskomna beloppet existerar icke. Innehavaren står icke i skuld till Sökanden.

Det omtvistade domännamnet registrerades icke för att locka användare för kommersiell vinst genom att skapa förvirring med något varumärke. Det finns inga skriftliga avtal som reglerat vad Sökanden och Innehavaren avsett med samarbetet, vare sig avseende affärsrelationen, som först sades vara exklusiv för Sverige men som senare upphörde att vara exklusiv när Sökanden istället ville gynna en tredje part. Innehavaren har vid flera tillfällen under många år efterfrågat skriftliga avtal gällande parternas affärsmässiga förhållande men det har Sökanden aldrig accepterat.

Det omtvistade domännamnet används icke i ond tro och har icke införskaffats med den avsikten, vilket Sökanden känner till. Genom att på egen hand peka det omtvistade domännamnet mot hemsidor och försöka få det att verka som att det är Innehavaren som ligger bakom det, har Sökanden försökt att tillskansa sig det omtvistade domännamnet utan att erlägga den överenskomna köpesumman. Det omtvistade domännamnet registrerades innan varumärket. Innehavaren blir mobbad av ett stort företag som tvingar Innehavaren att överlämna ett personligt domännamn efter 18 års användning. Sökanden är icke ett fysiskt svenskt företag och saknar närvaro i Sverige. Innehavaren, som är svensk medborgare, innehar ett svenskt domännamn men ska tvingas ge upp det till ett tyskt företag. Det omtvistade domännamnet stör icke på något sätt Sökandens verksamhet i Tyskland. Det finns åtskilliga andra företag i världen med namnet Daiber. Det omtvistade domännamnet skapar ingen förväxling med Sökanden eller dennes verksamhet, särskilt med tanke på att Innehavaren icke använder det.

Sökanden har en nära samarbetspartner i Danmark vid namn NS System A/S som på uppdrag av Sökanden kontaktade berörd registrar i februari år 2019 i syfte att försöka ta kontrollen över det omtvistade domännamnet. Innehavaren kontaktade då NS System A/S och påtalade att det omtvistade domännamnet var till salu för ett marknadsmässigt pris. Innehavaren fick ett svar från Sökanden och detta ledde till omfattande korrespondens mellan parterna. Sökanden erbjöd EUR 10 000 för det omtvistade domännamnet. Innehavarens motkrav om EUR 20 000 accepterades av Sökanden. Senare fick Innehavaren besked att inga pengar skulle erläggas. Innehavaren anser att Sökanden använder detta tvistlösningsförfarande för att överta det omtvistade domännamnet utan att leva upp till det avtal som parterna ingick och utan att betala ersättning. Innehavaren la därefter upp det omtvistade domännamnet till försäljning via en hemsida.

Under år 2019 har Sökanden sannolikt hackat det omtvistade domännamnet och pekat det omtvistade domännamnet mot sin hemsida. Innehavaren kontaktade en expert som uppgav att det rört sig om en 301-redirect. Icke förrän Sökanden upplyste Innehavaren om ompekningen fick Innehavaren kännedom om det och avstyrde ompekningen. Efter en tid blev Innehavaren på nytt kontaktad av Sökanden som påstod att det fanns oönskat innehåll på hemsidan som det omtvistade domännamnet pekade mot. Innehavaren misstänker att det är Sökanden som på något vis pekat om domännamnet för att skapa ”ond tro”. Åter igen avstyrde Innehavaren ompekningen. Det finns numera inget innehåll på hemsidan som det omtvistade domännamnet pekat mot och Innehavaren har heller icke några planer på att skapa något innehåll. Det omtvistade domännamnet är fortfarande till salu.

Skrivelsen från Sökandens juridiska ombud är till största del irrelevant. Det finns ingen tvist mellan parterna eftersom inga rättsliga förfaranden initierats. Innehavaren ser icke några skäl till att det omtvistade domännamnet skall fråntas Innehavaren och överlämnas till utomstående som på flera sätt betett sig klandervärt, lögnaktigt och även olagligt. Rimligtvis borde händelserna istället föranleda ett krav på ersättning från Innehavarens sida, vilket också uttryckts i det överenskomna priset för det omtvistade domännamnet.

7. Diskussion och Slutsatser

Enligt Registreringsvillkoren skall ett domännamn avregistreras eller överföras till den som begärt tvistlösningsförfarandet om

1. Domännamnet är identiskt med eller liknar

a) ett varukännetecken,
b) ett näringskännetecken,
c) ett släktnamn,
d) ett konstnärsnamn (om namnet icke syftar på någon sedan länge avliden),
e) en titel på annans skyddade litterära eller konstnärliga verk,
f) ett namn som skyddas genom förordning om vissa officiella beteckningar (1976:100), eller g) ett namn på statlig myndighet som tas upp i det register Statistiska centralbyrån ska föra enligt SFS 2007:755 (förordning om det allmänna myndighetsregistret), eller dess vedertagna förkortning, vilket har rättsgrund i Sverige och till vilket den som begärt tvistlösningen kan visa rätt, och

2. domännamnet har registrerats eller använts i ond tro, och

3. innehavaren icke har någon rätt eller berättigat intresse till domännamnet.

För att den som ansökt om tvistlösning skall nå framgång med överföring av ett domännamn måste samtliga tre villkor ovan vara uppfyllda.

A. Domännamnet är identiskt med eller liknar en rättighet vilken har rättsgrund i Sverige och till vilken den som begärt tvistlösningen kan visa rätt

Det första villkoret som skall vara uppfyllt är att det omtvistade domännamnet är identiskt med eller liknar ett kännetecken med rättsgrund i Sverige, till vilket Sökanden kan visa rätt.

Det omtvistade domännamnet <daiber.se> innehåller det registrerade ordvarumärket DAIBER i sin helhet. Enligt gällande domännamnspraxis är det brukligt att bortse från den till domännamnet knutna toppdomänen, i detta fall “.se”.

Mot denna bakgrund kommer Tvistlösaren till slutsatsen att det omtvistade domännamnet <daiber.se> liknar ett av Sökanden åberopat näringskännetecken till vilket Sökanden kan visa rätt.

B. Domännamnet har registrerats eller använts i ond tro

Vid bedömningen av huruvida det omtvistade domännamnet registrerats eller använts i ond tro görs en helhetsbedömning av samtliga i ärendet relevanta omständigheter. Sökandens varumärke DAIBER, som registrerades den 7 mars år 2003, har prioritet från inlämningsdatumet den 10 augusti år 2001. Innehavaren registrerade det omtvistade domännamnet <daiber.se> den 30 oktober år 2002, dvs efter att Sökanden ansökt om registrering av varumärket DAIBER.

Omständigheterna i ärendet indikerar att det omtvistade domännamnet <daiber.se> registrerats av Innehavaren, med Sökandens samtycke, för att marknadsföra och sälja Sökandens varor i Sverige i egenskap av återförsäljare och grossist. Med hänvisning till att registreringen av det omtvistade domännamnet förefaller ha gjorts på uppdrag av, eller i samförstånd med Sökanden, finns det icke något i ärendet som visar att Innehavaren agerat i ond tro vid registreringstillfället.

När det gäller eventuell användning i ond tro har Sökanden gjort gällande att Innehavarens användning av det omtvistade domännamnet <daiber.se> riskerar att störa Sökandens verksamhet och dennes registrerade varumärke DAIBER. Av bevisningen i ärendet framgår att det omtvistade domännamnet använts för att marknadsföra och sälja Sökandens produkter i Sverige, i vart fall sedan år 2003 till januari år 2019, då parternas samarbete upphörde.

Under våren år 2019 förde parterna en dialog rörande användning samt innehav av det omtvistade domännamnet och i maj år 2019 erbjöd Sökanden EUR 10 000 för att Innehavaren skulle medverka till att överlåta det omtvistade domännamnet till Sökanden. Innehavaren begärde EUR 20 000, vilket Sökanden accepterade. Parterna kunde dock icke enas om de närmare förutsättningarna för en domännamnsöverlåtelse eftersom Sökanden önskade avräkna beloppet från Innehavarens redan existerande skuld till Sökanden om EUR 350 000 medan Innehavaren krävde kontant betalning av EUR 20 000 samt en försäkran om att parternas eventuella ekonomiska mellanhavanden skulle anses vara slutligt reglerade.

I juni år 2019, efter att Sökanden klargjort att Innehavarens skuld icke skulle skrivas av, la Innehavaren upp det omtvistade domännamnet till allmän försäljning via en hemsida och uppgav att det kommit förfrågningar från tänkbara köpare. Sedan pekades det omtvistade domännamnet mot en hemsida med pornografiskt innehåll och den 4 november år 2019 kontaktade Sökanden Innehavaren och begärde att pekningen skulle upphöra. Sökanden har ingivit bevisning till styrkande att det omtvistade domännamnet, i vart fall den 17 december år 2019, pekat mot en hemsida med pornografiskt innehåll.

Med hänvisning till parternas långvariga gemensamma samarbete står det klart att Innehavaren, efter att samarbetet avslutats, agerat med full kännedom rörande Sökandens registrerade varumärke DAIBER. Vidare står det klart att Innehavarens användning av det omtvistade domännamnet <daiber.se> hindrar och försvårar för Sökanden att använda sitt registrerade varumärke som motsvarande domännamn i den svenska toppdomänen ”.se”. Omständigheterna samt bevisningen i ärendet indikerar dessutom att Innehavarens användning av det omtvistade domännamnet skett i syfte att störa Sökandens verksamhet på sådant vis som avses i “Anvisningar gällande för ATF (punkt 7)”. De ovan nämnda faktorerna leder Tvistlösaren till slutsatsen att det i ärendet skall anses visat att Innehavaren, i Registreringsvillkorens mening, använt det omtvistade domännamnet i ond tro.

C. Innehavaren icke har någon rätt eller berättigat intresse till domännamnet

Vid bedömningen av huruvida Innehavaren har en rätt eller berättigat intresse till det omtvistade domännamnet görs en helhetsbedömning av alla relevanta omständigheter. Sökanden har anfört att Innehavaren saknar rätt eller berättigat intresse till det omtvistade domännamnet. Omständigheterna i ärendet indikerar att det omtvistade domännamnet <daiber.se> registrerats av Innehavaren, med Sökandens samtycke, för att marknadsföra och sälja Sökandens varor i Sverige i egenskap av återförsäljare och grossist. Baserat på bevisningen i ärendet upphörde Sökandens samtycke för Innehavaren att använda ett med Sökandens kännetecken identiskt domännamn när parternas samarbete upphörde i januari år 2019. Ett samtycke är en ensidig rättshandling som kan återkallas när som helst.

Innehavaren har i sitt svar varken åberopat eller framlagt någon bevisning som visar att denne äger eller innehar någon namnrättighet som varukännetecken, näringskännetecken, släktnamn, konstnärsnamn eller titel som är identiskt med eller liknar det omtvistade domännamnet. Icke heller har Innehavaren visat eller gjort gällande att det omtvistade domännamnet är allmänt känt för denne trots avsaknaden av någon ensamrätt till benämningen som utgör namnet. Innehavaren har uppgett att denne icke har några planer på att lägga upp något innehåll på den hemsida som det omtvistade domännamnet pekar mot. Det finns inga omständigheter i ärendet som tyder på att det omtvistade domännamnet kan anses vara allmänt känt för Innehavaren. Sammanfattningsvis har det i ärendet icke framkommit några omständigheter som ger anledning till slutsatsen att Innehavaren, i Registreringsvillkorens mening, skall anses ha en rätt eller berättigat intresse till det omtvistade domännamnet.

Således, med hänvisning till det ovan nämnda, finner Tvistlösaren att det i ärendet icke är visat att Innehavaren har någon rätt eller berättigat intresse till det omtvistade domännamnet, även om så kan ha varit fallet under parternas pågående samarbete. Samtliga förekommande krav för bifall till ansökan om överföring av domännamnet <daiber.se> från Innehavaren till Sökanden är således uppfyllda.

8. Beslut

Domännamnet <daiber.se> skall överföras till Sökanden.

9. Sammanfattning

Det omtvistade domännamnet <daiber.se> ansågs likna Sökandens registrerade varumärke DAIBER. Sökanden gjorde sannolikt att det omtvistade domännamnet använts i ond tro och några omständigheter till stöd för en rätt till eller berättigat intresse i det omtvistade domännamnet för Innehavaren framkom icke i ärendet.

Johan Sjöbeck
Datum: 20 februari, 2020